En plats där du kan återhämta din energi och känna balans med naturen.
Dimman hänger strax över kronorna på dessa mer än 30 meter höga jättar och över det gröna täcket som täcker rötter, stammar och stenar. ”Den här skogen är en levande organism som påverkar allt”, förklarar Marcelino del Arco, professor vid Universitetet La Laguna, ”skogen har funnits här i över två miljoner år”. Han syftar på lagerskogen i nationalparken Garajonay, en av de viktigaste av den här typen skog i hela världen och som ligger belägen i kommunen Hermigua i hjärtat av La Gomera.
Lagerskogarna är spektakulära subtropiska skogar som är typiska för fuktiga och varma platser och med stora träd, rankor och lianer. "Du måste ha en upptäcktsresandes själ när du promenerar genom det här området på nästan 4 000 hektar", säger del Arco, en professor specialiserad på kanarisk vegetation och som har utfört kartläggning av växterna här i parken som 1981 deklarerades Mänsklighetens världsarv av UNESCO. Garajonay är en relik från svunnen tid som gör att vi kan resa till tertiärtiden eftersom det var så här den subtropiska skogen som täckte hela Medelhavsområdet och Nordafrika såg ut för 20 miljoner år sedan.
"Det intressanta är att se vikten av dess ålder och dess bevarande," tillägger del Arco. Han påpekar att "Skogen domineras av växter som är lagerformade. Det är en skog inte bara består av lagerträd, utan äve växter från olika familjer som alla har blad som ser ut som lagerbladen och som blir rödaktiga. Dessutom finns det lindar som föredrar mycket fuktiga dalar med övervägande dimma. Bara i Garajonay finns det 484 växtarter”, tillägger han. Mocán (Visnea mocanera), Palo blanco (Picconia excelsa), Barbusano (Apollonias barbujana), Brezo (Ljung) och Faya (Atlantpors) är några av arter som kan beundras i de torraste lagerskogsområdena. I de fuktigaste dalgångarna, de som vetter mot norr, finns lagerskog i dalarna samt lindar. Och på de lika fuktiga sluttningarna står lagerskog på sluttningarna på som i huvudsak består av Loro (Prunus lusitanica), Faya (Atlantpors) och Acebiño (Ilex canariensis). Längs upp, där förekomsten av dimman i passadvindarna är vanligare, dyker de gåtfulla hedarna på topparna upp och på den södra sluttningen dominerar fayal-heden. Det finns här både inhemska och endemiska arter. Där utmärker sig det vilda apelsinträdet och makaronesisk ceder eller, Apollonias barbujana. Till detta måste vi också lägga en mängd lavar, svampar och mossor och där denna varierad fauna har resulterat i många ryggradslösa djur, groddjur, reptiler och fåglar. Bland den stora rikedom i fågelliv utmärker sig Lagerduvan och Kanarieduvan som båda är endemiska.
Innan människor befolkade denna planet fanns det redan lagerskog på La Gomera "den kom med fåglar som lämnade dess frön på marken", berättar Pedro Oromí Masoliver, professor i zoologi. När man vandrar längs dessa stigar förstår man att skogarna inte bara är planetens lungor, utan de också dess minne. Juana María González, professor vid institutionen för biologi vid universitetet La Laguna förklarar att ”för en oförglömlig utflykt genom Garajonay "måste du ta med dig ett förstoringsglas och observera denna otroliga värld av olika arter som lever i lagerskogen och dess mossor, där det lever mossor som är ännu mindre”.
Oromí Masoliver tycker att för att verkligen känna naturens kraft på en vandring genom denna skog ”måste du plocka upp stenar, studera stammarnas bark noga, eller gå närmare för att titta under de där ruttna grenarna. Där, kan man hitta djurarter som är unika eller har ett unikt sätt att leva på”. Han berättar att en av hans mest spännande upptäckter "var att i Garajonay hitta grottlevande arter som har utvecklats till att leva utanför grottorna, för på La Gomera finns det inga grottor. Så är den här skogen”. Han minns första gången han gick genom den, då hade han aldrig sett lagerskogen ”och detta dystra landskap, som nästan verkar förfallen chockade mig; för en ren skog är ingen skog som är rik på liv. Ju mer stammar, mossa och oordning det finns på dess stigar, desto mer levande är den”, säger han.
På dessa stigar går djur som är unika för denna plats och de endemiska mossorna har utvecklat en förmåga att som svampar hålla kvar vatten i månader. "Det måste tas med i beräkningen att Garajonay-skogen befinner sig vid portarna till en öken, eftersom detta är Kanarieöarnas geografiska läge, och ändå", tillägger han, "är det en av världens viktigast och en av få skogar med exemplar från tertiärtiden."
Experter betonar att dimman är det grundläggande elementet för livet och magin inne i denna skog. "Dimman med horisontellt regn är särskilt uppskattad i området uppe på toppen. Där bildas ett väldigt intensivt dimmregn som resulterar i att hela detta ekosystem kan växa”, säger del Arco. Och vinden, "Om passadvinden blåser kraftigt, hjälper den till att fånga vattnet som gynnar hela skogen.” Garajonay har ett besökscenter i området som kallas Las Bolas och som man lätt kan nå med bil, buss eller cykel från huvudstaden San Sebastián de La Gomera. Det är vanligt att övernatta på lantliga boenden i det här området, som är intressant för alla älskare av både bergssporter och spektakulära soluppgångar.
